Pressmeddelanden

Vill du ha pressmeddelanden skickade till dig per e-post? Mejla till info@svalorna.org

Rivning av slum i Dhaka, Bangladesh

Rivningen av slummen utanför Svalornas Dhaka kontor, drabbade 5000 människor. Denna slum var relativt etablerad med vatten, el, gas, en skola och en moské. Marken har sedan 1978 tillhör ett medicinskt college, men har aldrig utnyttjats av denna institution. Trots att människorna fick fem månaders uppsägning, var det många som dagen för rivningen fortfarande inte ordnat ett annat boende.

Rivningar av illegala slumområden är vanligt förekommande runt om i världen. Det drabbar fattiga människor, som i många fall har flyttat in från landsbygden för att söka sin lycka i den stora staden. Alltför många gånger är det svårt att finna ett välbetalt jobb och dessa människor tvingas starta upp sitt nya liv i tätbefolkade slumkvarter. Några ordentliga hyreskontrakt existerar sällan och hyran går i många fall till kriminella gäng utan legal rätt till marken.

I Dhaka, huvudstaden i Bangladesh, som är ett av världens fattigaste länder, återfinns slumområden i nästa varje stadsdel. Regeringen har under flera års tid arbetat med att riva de illegala bosättningarna. År 1999 drevs 50,000 människor ut från sina hem i sex av Dhakas slumkvarter. Dessa människor lämnades till sitt eget öde. I vissa fall fick de inte mer än en dags uppsägningstid. Utan bostad där man kan förvara sina ägodelar vågar de hemlösa inte lämna sina ägodelar. Detta tvingar dem in i en ond cirkel där de inte kan arbeta eftersom det innebär att de hemlösa kan komma tillbaka till ingenting.

Svalornas strategi för fattigdomsbekämpning i Indien och Bangladesh är att samarbeta med partnerorganisationer som arbetar för att möjliggöra för fattiga på landsbygden att kunna stanna kvar och på så vis förhindra utflyttning från landsbygd till städerna.

Mars, 2008

Katrin Aidnell, miljökommunikatör Bangladesh

 

Ekologisk odling minskar fattigdom

Bönder i Bangladesh har sparat pengar genom att ersätta bekämpningsmedel och konstgödsel med ekologiska egentillverkade alternativ. Teknikerna fick de lära sig från Svalornas indiska partners under ett utbyte i september. Redan tre månader efter att bönderna kommit hem har de implementerat vad de lärt sig med gott resultat. Dessutom sprider sig kunskapen snabbt till omkringliggande bönder. Detta framgår av den uppföljning som Svalornas miljörådgivare Camilla Ståhlberg har gjort av projektet.

Bonde möter bonde

För fyra månader sedan åkte en grupp bönder och representanter från Svalornas partnerorganisationer från Bangladesh till Indien för att lära sig om ekologiskt odling. Eftersom Svalornas partners i Indien har längre erfarenhet av ekologisk odling än de Bangladeshiska partnerorganisationerna fanns det mycket att lära. Under 11 dagar fick gruppen utbildning i ekologisk odling från Svalornas partners i Tamil Nadu i södra Indien. De fick också träffa bönder som kunde berätta om sina erfarenheter av att gå över till ekologisk odling. Ett av syftena med projektet var att de bangladeshiska bönderna på detta vis skulle få mer tillit till ekologisk odling. Gruppen bestod av tio småskaliga bönder och fyra organisationsrepresentanter från Bangladesh. Utbytet hölls på en modellgård, Kolunji, som den indiska organisationen Kudumbam driver med Svalornas stöd.

Lärorikt utbyte

Deltagarna var mycket nöjda efter utbytet. Det var intressant att se hur mycket småbönder faktiskt har gemensamt, trots att vi bor i olika länder, och det var inspirerande att se hur mycket längre än oss de indiska bönderna har kommit med sin ekologiska odling, menade deltagarna från Bangladesh. Bönder i Tamil Nadu har på många sätt sämre förutsättningar än oss, mindre regn och sämre jordmån. Om de kan odla ekologiskt så kan vi också, sa en av deltagarna efter utbytet.
Gott resultat

Svalorna har nu träffat hälften av deltagarna i utbytet, fem bönder och tre organisationsrepresentanter. Det är imponerande att se hur mycket bönderna redan efter tre månader implementerat i praktiken. Det man hunnit skörda hittills är framför allt grönsaker och alla var nöjda med resultatet. Ett exempel är Khorshed Ali som odlat aubergine helt ekologiskt efter utbytet. Skörden var mer eller mindre densamma säger han. Vid odling av aubergine används normalt mycket bekämpningsmedel i Bangladesh, vilket Khorshed också gjorde tidigare. Genom att tillverka sina egna ekologiska insatser uppskattar Khorshed att han har sparat omkring 300kr/bigha (1 bigha=0.1338 hektar i Bangladesh. De bönder som Svalornas partners i Indien och Bangladesh arbetar med äger i regel som mest en hektar land), vilket motsvarar ungefär tre dagslöner för en dagsarbetare i Bangladesh. Khorshed har också gjort en egen studie där han delat sin linsodling i två delar där han odlar ekologiskt på ena halvan och använder konstgödsel på den andra halvan. Ännu kan han inte se någon skillnad på de båda fälten. Om resultatet blir detsamma på båda fälten betyder det att jag sparar 100 kr/bigha på att odla ekologiskt, konstaterar Khorshed. Skulle det bli något kilo mindre skörd gör inte det någonting eftersom att jag sparar insatskostnader på detta viset. Samtliga bönder i utvärderingen kunde rapportera om liknande erfarenheter där de sparat pengar genom att ersätta konstgödsel och bekämpningsmedel med ekologiska metoder som de lärt sig i Indien.

Kunskapen sprids vidare

Att få möjligheten att åka till ett annat land för att lära sig om ekologisk odling kan också ge en ökad social status på hemmaplan. Flera av deltagarna menar att deras grannar nu är nyfikna på vad de lärt sig och att det blir lättare att sprida konceptet till andra om man kan säga att man varit utomlands för att lära sig. De bönder som träffades under utvärderingen hade alla lärt ut några av de metoder som de lärt sig under utbytet till andra bybor. I snitt uppgav de att omkring 30 bönder vardera redan hade implementerat någonting som de lärt sig från utbytet i Indien. Svalorna har träffat några av dem. Förutsatt att denna siffra är samma för övriga hälften av gruppen skulle detta innebära att ett utbyte för tio bönder redan efter tre månader har gynnat omkring 300 bönder, vilket måste anses som en mycket bra spridningseffekt av projektet. Utöver detta har sedan organisationsrepresentanter för fyra organisationer delat med sig av sina kunskaper till fältpersonalen i sin respektive organisation och några av teknikerna när det gäller kompost och ekologiska bekämpningsmedel har redan implementerats av flera hundra bönder enligt organisationerna.

Ekologisk odling stärker kvinnor

Hälften av deltagarna i utbytet var kvinnor. Detta är viktigt för Svalorna. Kvinnor har en viktig roll i ekologiskt jordbruk då det oftast är de som tillverkar de olika ekologiska insatserna innan männen sedan applicerar dem i fält. Eftersom att ekologisk odling kan vara ett sätt att stärka familjens ekonomi är det också viktigt att kvinnor få ta del av kunskapen. Som en av deltagarna påpekade innan utbytet så kan man genom ekologiska jordbruksmetoder spara pengar och på detta sätt stärka sin position i familjen. Då minska risken för att bli lämnad av sin man, vilket annars är vanligt i vår kultur förklarar en av kvinnorna. En av deltagarna i utbytet som menar att hon fått mer respekt i familjen efter utbytet är Asha Lata. Asha Lata berättar att hon nu fått mer inflytande i familjens beslutfattande, någonting som mannen i hushållet säger är bra eftersom att hon alltid tänker på hela familjens bästa. Innan tänkte vi att kvinnor inte är till någon nytta, säger han skämtsamt, men nu inser vi att kvinnor också kan bidra till hushållets ekonomi. Asha Lata har också fått jobb som fältarbetare hos Svalornas partnerorganisation ASD eftersom att hon visade sig vara mycket bra på att lära ut metoderna till andra bönder.

Uppföljning viktigt

Alla kvinnor som deltog i projektet har dock inte haft det lika lätt som Ashalotta att implementera vad de lärt sig i Indien, delvis för att de inte har tillräckigt stöd från sin familj. Detta visar på vikten av att alltid följa upp effekterna av projekt även på lång sikt och att överväga kompletterande insatser. Detta gäller givetvis också de ekonomiska effekterna av projekt då vi vet att det inte är så enkelt att bönder alltid tjänar på att gå över till ekologiskt jordbruk till en början. Svalornas övergripande mål är fattigdomsbekämpning och det är glädjande att se att bönderna som deltog i utbytet redan efter tre månader har gynnats ekonomiskt. För att försäkra oss om att detta verkligen blir utfallet av projektet även på lång sikt utarbetar vi nu ett uppföljningssystem tillsammans med partnerorganisationer där vi kontinuerligt ska kunna se effekterna av projektet.

Ett lyckat exempel

En bonde som redan efter tre månader kan visa mycket goda resultat är Bosharat Ali. Han har sedan fyra år tillbaka odlat bomull utan konstgödsel men använt bekämpningsmedel. Efter utbytet har han odlat både grönsaker och bomull helt ekologiskt. Hur det går med bomullsskörden återstår att se, men vid Svalornas besök jämför vi Bosharats bomullsfält med grannens och kan se att han ännu inte hade några problem med angrepp och att han verkar få mer bomull än grannen som använder både konstgödsel och bekämpningsmedel. Statliga Cotton Development Board har visat intresse för Bosharats ekologiska bomullsodling, efterfrågan på ekologisk bomull är nämligen stor men få odlar bomull ekologiskt. Bosharat själv tror att han tjänar pengar på att odla sin bomull helt ekologiskt även om han inte skulle få mer betalt för den eftersom att han sparar pengar på att använda ekologiska bekämpningsmedel. Innan utbytet kände han inte till att det fanns ekologiska alternativ för de bekämpningsmedel han använde tidigare.

Bosharat har även efter utbytet startat en liten affärsverksamhet där han gör maskkompost och säljer maskar. Han tog med sig en särskild sort maskar från Indien som han har förökat eftersom att den sorten ska vara mer effektiv än andra lokala varianter. Han har redan sålt maskar för 40 kronor och beräknar framöver att han ska kunna sälja maskar för upp till 150 kr/år. Jag säljer dem billigt, menar Bosharat, eftersom att jag vill hjälpa fattiga bönder att börja med ekologisk odling. Konstgödsel är dyrt nuförtiden och priserna går upp för varje dag. Dessutom finns det inte alltid konstgödsel på marknaden. I år är det t ex konstgödselkris här i Bangladesh berättar Bosharat. Om bönder lär sig att göra ordentlig kompost så behöver de ingen konstgödsel och kan på så sätt tjäna pengar på ekologisk odling precis som jag.

Planerar modeller

Detta var tredje gången som Svalorna anordnat ett utbyte mellan indiska och bangladeshiska bönder om ekologisk odling. Även om det fortfarande finns mycket att lära av varandra menar deltagarna i utbytet att det viktiga nu är att implementera vad de lärt sig på hemmaplan och se resultaten. Svalornas samarbetsorganisationer planerar därför nya projekt nu som handlar om att utveckla modeller för ekologisk odling i fält. Sådana modeller finns redan hos Svalornas partners i Indien och planen är att liknande modeller under kommande år ska utvecklas även i Bangladesh. Erfarenheten från utbytet hittills visar att om man har sådana lyckade exempel i fält tar andra bönder efter när de ser resultatet. På så vis kan kunskapen spridas på ett effektivt sätt och möjliggöra för fler marginaliserade bönder att stärka sin ekonomi genom ekologisk odling.

Februari 2008
Camilla Ståhlberg, Svalornas miljörådgivare i Indien och samordnare av bondeutbytet.

 

 

Cyklonen Sidr i Bangadesh

Svalorna har uppdaterad information om läget i Bangladesh efter cyklonen Sidr och hur situationen ser ut för partners och målguppen i de drabbade områdena.

För mer information kontakta oss på 046 12 10 05 eller 046 12 93 26 eller info@svalorna.org

Nedan följer lägesrapporter från Gabrielle Jönsson, Svalornas koordinatör och Katrin Aidnell Svalornas miljökommunikatör i Bangladesh.

 

Svalorna stödjer katastrofdrabbade i Bangladesh

Svalorna har sedan 2005 samarbetat med den bangladeshiska organisationen Campaign for Sustainable Development (CSD) i deras arbete för hållbart jordbruk. Organisationen arbetar i södra Bangladesh i Gopalganj distriktet. Under 2007 har detta område drabbats mycket hårt av årets dubbla översvämningar och nu senast även av cyklonen Sidr. Människorna i Gopalganj lever redan på existensminimum och att tre gånger drabbas av förödande naturkatastrofer är mer än de flesta kan klara av. Under cyklonen totalförstördes cirka 400 hus och hundratals personer skadades allvarligt.
Med Svalornas hjälp hade CSD köpt in 800 filtar, varav hälften i vuxenstorlek och hälften designade för barn. Den bangladeshiska vintern närmar sig med stormsteg, och det är inte ovanligt med nattemperaturer på 5-10 grader under denna årstid. Under söndagen delades filtarna ut och Svalornas Dhaka kontor var där för att hjälpte till. Utdelningen gick lugnt till. Människor kom från de 27 byar där CSD är aktiva för att hämta upp donationen. CSDs gruppledarna i respektive by hade beslutat vilka som befann sig mest i nöd och därmed var berättigade till filtarna. 60% av filtarna gick till människor som var medlemmar i CSD medan resterande 40% gick till ickemedlemmar. De behöriga personerna hade fått varsitt kvitto som de kunde lösa in mot två filtar, en vuxen- och en barnfilt. Signering av uthämtade filtar skedde genom fingeravtryck. Det fanns även utrymme att överklaga gruppledarnas beslut om några av byinvånarna kände sig orättvist bedömda för att de inte blivit tilldelad donationen. Detta kunde göras på CSDs kontor precis i anknytning med utdelningen. Polisen var också där för att övervaka processen och förhindra att oroligheter uppstod. Samtidigt som utdelningen av filtarna pågick, delade regeringen ut ris och gödningsmedel enligt ett liknade system som CSD tillämpade.
Svalorna var mycket nöjda med arbetet och hoppas att vi även i fortsättningen kan hjälpa till med liknande insatser.

Katrin Aidnell
Miljökommunikatör
Svalorna Indien-Bangladesh

(uppdaterad 071213)

Lägesrapport veckorna efter cyklonen Sidr

Två veckor har passerat sedan den kraftiga cyklonen Sidr drog in över Bangladesh och lämnade stora delar av landet i total förödelse. Dödssiffrorna stiger, den officiella siffran av antal döda kroppar som hittats är nu 3268. Men många saknas fortfarande och befaras aldrig hittas då de drogs med ut i havet av flodvågen som svepte in över land kort efter att cyklonen dragit fram. Totalt beräknas att mellan åtta och nio miljoner människor har blivit direkt och allvarligt påverkade av cyklonen Sidr.

Lokala organisationer, myndigheter, internationella givare och militären försöker samarbeta för att undsätta alla de som fått sina hem förstörda. Nödhjälp i form av ris och näringsrika kex distribueras i de värst drabbade områdena där all åkermark nu ligger täckt av lera och bråte som hindrar jordbruket för att åter sättas igång. Det finns hjälp på plats men mycket av hjälpen försenas av korruption och orättvisa fördelningssystem som fått drabbade människor att organisera protester och demonstrationer utanför lokala kommunkontor och kring de platser där nödhjälpen ska förmedlas. I denna situation kan små, lokala organisationer spela en avgörande roll. Genom att stå nära sitt lokalsamhälle och ha god kunskap om de familjer som lever där har dessa mindre organisationer bra möjlighet att uppskatta behovet och se till att nödhjälpen verkligen når dem som behöver den mest. En sådan organisation som Svalorna samarbetar med är CSD, Campaign for Sustainable Development som arbetar i ett av de värst drabbade distrikten. Svalorna har beslutat att snabbt bidra med 2000 USD i nödhjälp som ska gå till 375 drabbade familjer. I området delar just nu de lokala myndigheterna ut mat till de nödställda. När vintern nu närmar sig Bangladesh är det dock inte bara mat och vatten som de drabbade behöver. CSD har därför beslutat att köpa in filtar och vinterkläder till dessa 375 familjer så att deras barn inte ska riskera att frysa ihjäl under de allt kyligare nätterna som många tvingas uthärda utan möjlighet till tak över huvudet. En omgång filtar och kläder per familj kostar ca 30 kr och ju mer pengar som Svalorna kan samla in resulterar i fler familjer som kan överleva den annalkande vintern.

Gabrielle Jönsson
Koordinatör
Svalorna Indien-Bangladesh

(Uppdaterad 071201)

 

Cyklonen Sidr – Stor förödelse i Bangladesh

Natten mellan torsdagen och fredagen i förra veckan drog en kraftig storm in över södra Bangladesh. I två södra kustdistrikt graderades stormen till 10 på en tio-gradrig skala. Våldsamt regn och hårda vindar drog in över landet och har lämnat stora områden totalförstörda. Tusentals människor uppges ha omkommit då deras hus rasat samman under nedfallande träd. Fiskare som stannade kvar i sina båtar drunknade då deras båtar välte. Många människor sköljdes ut i havet av en fem till tio meter hög flodvåg som svepte in över det låglänta kustområdet.

Längre in i landet har stormen Sidr orsakat främst materiella skador på bostäder, fiskestugor och boskapshägn. I många områden där Svalorna arbetar tillsamman med lokala partners som nu drabbades av stormen kämpade befolkningen redan med att bygga upp sina hus och återplantera grödor efter den allvarliga översvämningen som orsakade stora skador för bara ett par månader sedan. En stor del av årets skördar hade redan gått förlorade i översvämningen och den oväntade stormen förstörde nu de grödor som jordbrukare hade hoppats skulle rädda sina familjer genom försörjning över den annalkande vintern. I distriktet Gopalganj där organisationen ”Campaign for Sustainable Development” arbetar med återuppbyggnad efter översvämningarna uttrycker många en känsla av hopplöshet men det finns inga alternativ än att återigen försöka bygga upp sina skadade hem och planera vilka grödor som nu kan passa att plantera i den för säsongen ovanligt blöta jorden.

Stora givare som World Food Program (WFP) och olika FN-organ har kommit igång med akuta räddningsinsatser i de värst drabbade områdena. Militären uppmande människor att hjälpa till att rensa upp på vägarna och beslutade att de som rensar vägarna från nedfallna träd får behålla virket. Ris och kex distribueras med båtar till de områden där situationen är som allra värst. De långsiktiga effekterna är dock svåra att beräkna och hjälpen räcker inte till alla.

Svalorna hoppas kunna bidra till återuppbyggnaden av hem och till att det livsviktiga jordbruket så snart som möjligt kan återupptas. Genom att jobba tillsammans med lokala partners som har god kännedom om förutsättningarna i de drabbade områdena vill vi fortsätta vårt arbete tillsammans med de redan utsatta människor som drabbas så hårt av naturkatastrofer.

Gabrielle Jönsson
Koordinatör
Svalorna Indien-Bangladesh

(Uppdaterad 071120)

 

Detta kan Svalorna erbjuda dig som är journalist
Svalorna förmedlar kontakter till personer med kunskap om Indien och Bangladesh. Föreningens informatörer som bor i Sydasien har en unik inblick i vad som händer i två länder som det vanligtvis inte rapporteras så mycket om i media. Två av Svalornas utlandsanställda personal är stationerade i det fattiga och torra distriktet Tamil Nadu i södra Indien, tre befinner sig i det vattenrika Bangladeshs huvudstad Dhaka. Svalornas personal i Sydasien kan hjälpa dig med allt från att ge bakgrundsinformation om det utvecklingsarbete och den fattigdomsbekämpning som pågår till att förmedla kontakter till Svalornas samarbetspartners och andra aktörer i Indien och Bangladesh. En månad varje år kommer de hem till Sverige för att informera om sina upplevelser. Det finns då möjlighet för dig som journalist att träffa dem personligen för en intervju. Vanligtvis är de hemma i januari/februari och i november/december men är tillgängliga under hela året via e-post och telefon. Som redaktör kan du också beställa färdiga artiklar skrivna av dem. Vill du veta mer om Svalornas anställda i Sydasien? Gå in på www.svalorna.org under kategorierna Indien/anställda eller Bangladesh/anställda. Där kan du också läsa artiklar som nuvarande personal hittills har skrivit i Svalornas medlemsblad, tematidning och hemsida.

Om Svalorna
Svalorna Indien-Bangladesh är en ideell, partipolitiskt och religiöst obunden organisation för internationellt solidaritets- och utvecklingsarbete. Föreningen bildades 1959 och har genom åren haft olika namn: Peruhjälpen, Indienhjälpen och U-landsföreningen Svalorna. I dag samarbetar Svalorna Indien-Bangladesh med så kallade Non Governmental Organisations (NGO:s), icke-statliga organisationer i Sydasien. Stödet till lokala organisationer som arbetar för en hållbar utveckling på landsbygden har pågått i Indien sedan 1962 och i Bangladesh sedan 1973. Svalorna Indien-Bangladesh vill fungera som en brobyggare mellan nord och syd. Föreningen har till exempel stött de indiska miljöaktivisterna inom Chipko-rörelsen som blev kända som ”trädkramarna i Himalaya” och fick efterföljare i hela världen. I Bangladesh är en av föreningens hjärtefrågor kampen mot storskalig odling av jätteräkor. För att underlätta överföringen av information om det arbete som Svalornas samarbetspartners i Indien och Bangladesh gör för att bekämpa fattigdom och sociala orättvisor finns personal från Svalornas på plats. Verksamheten finansieras genom medlemsavgifter, gåvor och stöd från Sida genom Forum Syd. Svalorna arbetar även med återbruk och har en loppis där insamlade saker från föreningens container på SYSAVS återvinningsstation på Gastelyckan i Lund säljs till billiga priser. Föreningen är medlem i Emmaus International och arbetar med Rättvis Handel.

Vill du veta mer? Gå in på www.svalorna.org

Du kan också kontakta Svalornas informatör Ninni Erlandsson på 046-12 10 0, info@svalorna.org eller Svalornas Koordinatör Eva Hägerstrand 046-12 93 26, eva.hagerstrand@svalorna.org