Så arbetar en Svala i Indien och Bangladesh

Utbyte av kunskap och erfarenheter mellan olika organisationer i Indien, Bangladesh och Sverige är en viktig del av Svalornas verksamhet. Genom att fungera som en länk mellan olika samarbetsorganisationer i Syd och Nord spelar den utlandsbaserade personalen här en avgörande roll. Även om det händer att personal rekryteras för att tjänstgöra under enbart några månader i Indien och Bangladesh är den vanligaste anställningstiden två år. Arbetsuppgifterna varierar allt efter samarbetsorganisationernas behov. En utlandsplacerad Svala kan i sin funktion som kontaktsekreterare, miljöinformatör eller koordinator fungera som administratör, samtalspartner eller rådgivare. Utöver den yrkesskicklighet som krävs för särskilt definierade arbetsuppgifter är det viktigt att innan anställningen ha en så bred vana från föreningsarbete som möjligt.



Från volontär till utlandsplacerad personal

Svalornas utlandsbaserade personal kallades tidigare för volontärer. Men då detta ord syftar på frivillig arbetskraft som arbetar ideellt utan någon ersättning är benämningen inte längre korrekt. Fortfarande behövs frivilliga på många håll i samhället, både i Sverige och utomlands. I det arbete Svalorna numera bedriver i Indien och Bangladesh räcker det dock inte med att enbart vara närvarande. För att leva upp till nya krav från våra samarbetspartners krävs kvalificerad utbildning och relevant yrkeserfarenhet. Utöver den utlandsbaserade personalen har Svalorna en grupp frivilliga som utför aktiviteter i Sverige.



Ny tid skapar nya bilder

1962 sökte Svalorna i Sverige första gången frivilliga för arbete utanför Europa. Till att börja med verkade de inom Emmaus International i Peru men redan i mitten av 1960-talet fanns utlandsbaserad personal från Svalorna också i Indien. Sedan dess har antalet samarbetspartners varierat och arbetssätten förändrats. Cirka 45 års praktisk erfarenhet av utvecklingsarbete har gett fördjupad kunskap. Fast bilden av organisationen och omvärlden är idag inte riktigt densamma som 1962. Det är den utlandsbaserade personalens direkta erfarenheter från arbete och vardagsliv som påverkat Svalornas världsbild och arbetsmetoder till att bli vad de är idag.



Inga egna projekt

Bistånds- och utvecklingsarbete under 1960-talet grundades till stor del på ett ”vi- och dom-tänkande”. I-länderna hade resurser som u-länderna saknade och volontärens uppgift var att överföra kapital och kunskap till u-länderna på ett så folkligt sätt som möjligt. Alldeles för ofta fick den rollen som projektledare och beslutsfattare. 1970- och 80-talen präglades allt mer av att bygga upp och stödja inhemska organisationer på plats. Människorna i tredje världen hade själva de viktigaste resurserna, framför allt kunskap och vilja. Svalorna startade inte längre några egna projekt. Stödet gick direkt till samarbetspartners i Indien och Bangladesh och de projekt de bedriver. 


Utbyte mellan jämlikar

Under 1990-talet pågick inom flera områden ett utbyte mellan likvärdiga Non Governmental Organisations (NGO: s) i Syd och Enskilda organisationer i Nord. Samarbetet handlade om att utbyta erfarenheter och kunskaper, att hitta gemensamma utgångspunkter och intresseområden så att vi oavsett var vi befinner oss i världen kan bidra till att förbättra den. Konkret har samarbetet inneburit att likasinnade grupper från Indien, Bangladesh och Norden förts samman. Socialarbetare i Bangladesh har till exempel besökt kollegor i Danmark och indiska trädkramare har träffat trädkramare i norra Sverige. I ett samarbete mellan en svensk och en bangladeshisk teatergrupp genomfördes 2003 en teaterturné i Sverige. Grunden till denna form av utbyte är lagd av de utlandsanställda som här fungerat som kontaktlänkar mellan likasinnade organisationer. 



Vad utmärker en utlandsbaserad Svala? 

Enligt tidigare anställd personal i Indien och Bangladesh kan det syfta på en person som: 

• har en solidarisk grundsyn och en vilja att arbeta med och nära de inhemska organisationerna

• är biståndspolitiskt medveten, aktiv i utvecklingsfrågor och har en insikt om att förändring måste ske även i väst
• vill dela med sig av sina kunskaper och erfarenheter
• är inställd på att efter sin utlandsvistelse arbeta med information och påverkansarbete i Sverige