Köksträdgård stärker kvinnans position

Svalornas samarbetspartners ASD och CSD arbetar med att främja en hållbar försörjningsbas på landsbygden. För att nå detta mål bedrivs olika försök att införa ekologisk odling på fälten omkring byarna. Ett annat sätt att främja en ekologiskt hållbar försörjningsbas är så kallad integrated homestead gardening. Köksträdgården innebär ett effektivt utnyttjande av ytor nära huset med grödor som kräver mer intensivt omhändertagande. Det behövs i ett tätbefolkat land som Bangladesh.

Ekologiskt jordbruk förknippas ofta med vad som odlas ute på fälten. I Bangladesh är ris den vanligaste grödan och odlas på 75% av åkermarken. På hälften av marken odlas ris två gånger per år. Fördelarna med ekologiskt jordbruk är en minskning eller ett fullständigt borttagande av användningen av handelsgödsel och pesticider, det vill säga gifter som används mot exempelvis skadeinsekter och svamp. Dessa så kallade externa insatsmedel har bidragit till miljö- och hälsoproblem som minskad jordfertilitet och förgiftning.

Framför husen i byarna ute på landsbygden finns oftast en öppen plats. Ibland är husen friliggande, andra gånger samlar den öppna platsen flera hus. Marken är belagd med lera och en blandning av gödsel, urin och halm. Här bearbetas skörden, man tröskar och torkar. Det är också en samlingsplats för samtal och umgänge. Traditionellt är huset och ” gårdsplanen” kvinnans domän medan fältet är mannens. Kvinnorna tvättar, städar och lagar mat. De tar hand om djuren och ser till att de har mat och vatten. Männen sköter jordbruket på fälten och underhåller byggnader och redskap. Gränserna för vem som gör vilket arbete är dock flytande, oftast till kvinnans nackdel. Kvinnor kan ses arbetande på fälten men aldrig att en man tvättar. Ett problem för kvinnan är att hennes arbete inte värderas tillräckligt högt. Hennes bidrag till hushållets ekonomi ”syns” inte. Detta trots att hon tar hand om djuren, hjälper till med skörden, bearbetar skörden, lagar mat, tvättar samt utför en mängd andra sysslor. Mannens huvudsakliga arbete är på fälten och resulterar i mat att äta och inkomster från försäljning av skörden.

Köksträdgårdarna ser olika ut beroende på förutsättningarna på plats. Dock finns vissa centrala idéer. Man försöker åstadkomma en intensiv kontinuerlig produktion av säsongsgrönsaker som kombineras med frukträd och medicinalväxter. Det viktiga är att utnyttja platsen som finns tillgänglig. Frukträd ger frukt men även skugga för människor. Samtidigt bör de inte skugga där solen behövs, t ex där man torkar frön. Säsongsgrönsaker planteras bakom huset om det finns plats eller på andra ytor i närheten. Men även framför huset planteras klätterväxter som gourd och pumpa. Under perioder när gårdsplanen inte behövs för att tröska eller torka skörden byggs horisontella spaljéer, så kallade janglas, där klätterväxterna bildar ett tak över gården. Oftast byggs dessa vid sidan av gårdsplanen och är två till tio meter långa. Små gårdar bygger ibland janglas över en stor del av den öppna platsen. Växterna ger skugga, mat och inkomster. Ofta anläggs också en speciell plantering med medicinalväxter. Det kan vara växter som sägs vara effektiva mot insekts- och till och med ormbett.

De familjer som anlägger köksträdgårdar väljer vilka delar som ska ingå utifrån de förutsättningar som finns på gården. Idén är ett intensivt utnyttjande av rum och tid för en kontinuerlig produktion av mat. Vid sidan av all växtodling integreras djurhållning genom uppfödning av höns och/eller ankor. Fåglarna är frigående och ger gödsel som kan användas i den intensiva grönsaksodlingen. Hönsen håller dessutom effektivt efter skadeinsekter och om förutsättningar finns kan även små fiskdammar anläggas. En viktig komponent som måste ta plats är komposten. Den är nämligen en av grundförutsättningarna i det ekologiska jordbruket i Bangladesh. Även om det på många håll är brist på gödsel och växtmaterial att kompostera behövs den både för odling på fälten och i köksträdgården.

Köksträdgården blir kvinnans ansvarsområde. Det kan innebära ytterligare arbetsbelastning för henne men en välskött köksträdgård kräver en förvånansvärt liten arbetsinsats jämfört med vad den ger. Med ordentlig planering kan en kontinuerlig produktion av olika säsongsgrönsaker, ägg och kött åstadkommas. Det ger både en ökad matsäkerhet och ökade inkomster till hushållet, vilket är ett resultat av kvinnans arbete. Detta upplevs av de flesta som positivt. Kvinnornas ställning stärks, det blir mer mat på bordet samt mer pengar. Men det finns också exempel på när det har orsakat problem. I hemmet kan mannen trots de positiva aspekterna i form av mer mat och ökade inkomster uppleva kvinnans stärkta ställning som ett hot. Därför diskuteras denna problematik både med män och med kvinnor i organisationernas gruppmöten. Än så länge är resultaten av dessa samtal positiva.

Roger Karlsson, miljöinformatör i Bangladesh