Bengaliska tigrar eller tigerräkor?

Våren 2003 gästades Svalorna Indien-Bangladesh i Lund av en teaterensemble från Nijera Koris bygrupper. Tillsammans med Teater Tarantel från Malmö spelades en pjäs om produktion och konsumtion av jätteräkor upp. Genom teater tydliggjordes hur vårt sätt att konsumera i Nord påverkar bybor i södra Bangladesh.

”Bengaliska tigrar eller tigerräkor?” var en unik föreställning där två kulturer, två teatrar och olika individer möttes för att gemensamt berätta om hur våra konsumtionsvanor i nord påverkar fattiga i syd. Pjäsen berättade om hur dina och mina val faktiskt har betydelse för en enskild kvinna i en by i södra Bangladesh. Den berörde också hur vi genom att aktivt välja eller välja bort vissa varor bidrar till en förändring i Syd.

 Idén till föreställningen uppkom genom ett nära samarbete mellan Svalorna Indien-Bangladesh och den icke-statliga organisationen Nijera Kori på plats i Bangladesh. 
För att göra problemet än tydligare ville Svalorna genomför projektet som ett utbyte. En svensk teatergrupp arbetade fram en pjäs utifrån konsumtionen i Sverige medan en grupp från Bangladesh arbetade med problematiken kring produktionen av jätteräkor. Att sedan låta de båda grupperna mötas för att sammanföra historierna var en del av det spännande mötet.
 Teaterutbytet kom att beröra både problemen kring jätteräkindustrin i Bangladesh, hur vi i Sverige dagligen konsumerar och vad det är som styr våra val.



Nijera Kori är en av de större NGO: erna i Bangladesh och bedriver ett omfattande mobiliseringsarbete på landsbygden. Det övergripande målet är att organisera fattiga och jordlösa i grupper så att de på egen hand ska kunna tillvarata sina ekonomiska, politiska och sociala rättigheter. Nijera Kori är en av de organisationer som engagerat sig och stöttat de fattiga i kampen mot jätteräkodlingar i Bangladesh.
 En del av det löpande arbetet är medvetandegörande teater. Förutom att använda teater som ett verktyg för att nå ut med viktiga frågor ser Nijera Kori kultur som en mänsklig rättighet och något som även fattiga har rätt att bruka. Pjäserna baseras på fattiga människor vardagsliv och tar utan ett skrivet manus form genom improvisation. Ämnen kan beröra korruption, landtvister, miljöproblem och kvinnofrågor.




Den svenska teatergruppen sammanfördes av en stark vilja att arbeta med teater som berör och har ett socialt engagemang. Ensemblen bestod av medlemmar från Teater Tarantel, en fri teatergrupp från Malmö och ett antal amatörer. Gruppen arbetade fram manuset till föreställningen tillsammans med manusförfattaren och regissören genom improvisation. De berörde ämnen som mat, konsumtion och makt. Detta för att gestalta olika typer av konsumenter och på så vis hitta intressanta uttryck att använda sig av i föreställningen. Genom skådespelarnas olika erfarenheter av teater och engagemang i liknande frågor växte en historia fram.


De flesta räkor som når västvärlden är odlade även om importörerna påstår att de är viltfångade. Inget av sätten är särskilt bra ur miljösynpunkt. Viltfångsten sker genom bottentrålning som skadar korallreven och dess flora och fauna. För att anlägga en räkodling skövlas mangroveskog som är en viktig yngelplats och ett skydd mot cykloner och erosion. Stora jordbruksområden har dessutom lagts under saltvatten för odling av jätteräkor. Saltvattnet tränger ner i marken och förstör för många år framöver. Utfiskning av fiskbeståndet är ett annat problem kopplat till räkindustrin.

Räkyngelsamlingen bidrar till en stor bifångst av fiskyngel.

De lokala bönderna i Bangladesh har länge uppmärksammat problemen kring produktionen av jätteräkor och driver frågan mot industrin. Det är och har varit en hård kamp med mycket våld som oftast drabbar fattiga bönder och fiskare hårdast. Utpressning, falska anklagelser, våldtäkter och till och med mord är några av metoderna som används mot byborna för att komma åt den attraktiva marken. Detta trots att det är mark som bönderna enligt lag har rätt att bruka själva. Hoten har gjort att många bybor tvingats lämna sina byar och sin traditionella livsföring för att söka sig till städerna, där slummen oftast är det enda alternativet.



Vad kan Du göra?
 Du kan byta ut jätteräkor, kungsräkor, scampi och tigerräkor mot vanliga ishavsräkor
. Du kan informera släkt och vänner. 
Du kan som konsument ställa krav på din butik, restauranger och politiker
. Du kan engagera dig i frågor rörande världshandeln och dess regelverk. 
Du kan bli medlem i Svalorna och hjälpa oss att stödja jordlösas kamp mot räkodlingarna.

Åsa Wistrand 2003