Talande tavlor på Galleri Chitrak

I våras turnerade Svalornas volontär Åsa Wistrand runt i Sverige med utställningen Talande Tavlor. Det var bybor drabbade av den kommersiella odlingen av jätteräkor som genom måleriet gav uttryck för sin oro och vrede. Utställningen blev uppskattad i Sverige och hjälpte till att lyfta fram problemen med odlingen av jätteräkor på ett nytt och spännande sätt. Nu har utställningen också visats i Dhaka.

Utställningen Rong Tulite Jiban-Ghata, Voices through Colour eller Talande Tavlor blev en succe'. På invigningskvällen var Galleri Chitrak fyllt till bredden, med en sittande publik på 200 personer i den vackra trädgården. Vid ingången trängdes dessutom närmare 100 personer som inte fick plats.

Mina tankar bakom projektet
Khushi Kabir ledde programmet och gav först ordet till Muni, galleriägaren som hälsade alla välkommna till den speciella kvällen. Blandat på engelska och bangla presenterade jag sedan hur själva arbete gått till, mina tankar bakom det, och om utställningen i Sverige.

En dramagrupp tog sedan plats på scenen och spelade upp dramat Chobal, (på svenska Stöld). En historia om våldet kring räkodlingarna med ett underliggande budskap om hur lokalbefolkningen på många sätt berövas sina liv.

Tavlor med känsla
Professor Burhanuddin Jahangir Khan, en känd konstkritiker berättade att han tidigare under dagen besökt utställningen och att han var mycket imponerad. Livet, känslorna och erfarenheterna, allt fanns där. Burhanuddin Jahangir Khan jämförde konsten med S M Sultans måleri, en mycket känd konstnär i Bangladesh. Genom dessa tavlor lever hans konst vidare, menade han. Många säger att de fattigas kamp är slut, men efter att ha sett dessa tavlor inser man att kampen om sina rättigheter och livet fortfarande pågår, säger Burhanuddin Jahangir Khan.

Stark kamp
Rafiqun Nabi, konstnär och professor vid universitet var också överväldigad av att se de vackra tavlorna som alla uttrycker ett stycke av livet. Genom dramat Chobal blev budskapet i tavlorna ännu tydligare. Rafiqun jämförde teaterstycket med Nildarpon, ett känt verk om förtrycken runt indigo plantagen på 1800-talet. Än i dag ser vi förtryck, våld och mord, men också en stark kamp poängterar han.

Rahela och Nirapado båda representater från byn Noai och från den grupp bybor som målat tavlorna berättade om hur tavlorna kommit till och hur de aldrig målat förut. Genom sina tavlor vill de berätta sin historia om hur räkodlingarna påverkar deras liv.

Lovord från besökare och press
Denna ljumma måndag kväll blev nog för de allra flesta som kommit en alldeles speciell kväll. Intellektuella, konstnärer, och ambassadfolk minglade runt tillsammans med lokalbefolkningen där deras tavlor, deras erfarenheter och deras liv stod i fokus.

Jag tror att vi lyckades höja lokalbefolkningarnas röster till Chitraks takhöjd åtminstone, och det får vi nog se som en stor seger. En stor seger var det också att se den sena nyhetssändningen på TV redan samma kväll eller att läsa den långa artikeln i the Daily Star dagen därpå.

En annan seger har varit att under veckan mött de olika besökarna som hittat till galleriet. Med många lovord känns det som att det jag hela tiden trott varit viktigt med mitt jobb har fått ytterligare en bekräftelse.

Text: Åsa Wistrand: Svalornas miljöinformatör hos Nijera Kori i Bangladesh 2002